Öppet sinne

ihopljuget 2008-01-20
Du måste våga att ha ett öppet sinne.

Hur många gånger om dagen fantiserar man egentligen. Hur ofta drömmer man sig bort till en annan plats, eller kanske tom en annan värld?

Jag drömmer mig bort för jämnan. Drömmer om något omöjligt, eller kanske ouppnåeligt. Längtar efter något annat. Något bättre. Hoppas, drömmer och funderar.. Utan hopp och drömmar här i livet kommer man ingen vart. men det hjälper inte att bara sitta hemma i soffan, och drömma sig bort. Du måste våga satsa, du måste våga förlora. Det som inte dödar en, det stärker en. Våga ta risker i ditt liv. Våga lämna, våga stanna kvar. Våga känna. Våga visa vad du känner.

"Ibland måste man göra saker man inte vågar,
annars är man ingen riktig människa, utan bara en liten lort." 
Bröderna Lejonhjärta

Våga chansa. Vad har man egentligen att förlora? Jobbet? Det finns fler.. Hemmet? Big deal.. Vännerna? Förlorar du dom är dom ändå inga riktiga vänner.. Listan går att göra lång. Man lever bara en gång, och det gäller att göra det bästa av det livet man lever. Det är ett ganska kort liv vi lever. Det kan ta slut när du minst anar det. Försök att uppnå dina mål, och drömmar. Vi bor i ett land fullt av möjligheter, vi har all chans i världen att lyckas med det vi vill. Så länge vi bara vågar. Så länge vi lär oss att ta för oss, och inte vara rädda. Vi har inget att vara rädda för. Livet kommer att ta slut förr eller senare. Lika bra att ta tag i saker och ting redan nu.

Glöm aldrig bort dina drömmar. Har man inga drömmar här i livet, så har man inget att se fram emot. Man har inget att längta efter, och inget att hoppas på. Visst, man stöter på saker som försvårar allting, men man måste ta sig förbi dessa hinder. Trampa inte på andra människor för att komma dit du vill, låt dig inte heller bli trampad på. Ha skinn på näsan, och lär dig att inte ta någon som helst skit. Det är inte värt det.

Inre frid? Vad är egentligen det? Är det när man är trygg i sig själv? När man vet vad man vill med sitt liv? Eller är det kanske när man har uppnått allt i sitt liv, när man har gjort allt det där man velat? Men hur kan man veta att allt du någonsin drömt om blivit besannat? Man glömmer, tyvärr alldeles för fort, och för ofta.

Hade en diskussion med en "vän" härom natten, då jag berättade att det finns inte en enda karl jag litar fullt ut på. Ingen jag kan öppna mig helt och hållet för, och som jag vet aldrig kommer lämna mig. Finns inte många människor i mitt liv som jag kan säga så om. Dom människorna jag trodde jag kunde lite på har gång på gång motbevisat mig. Vi människor är falska, vi är manipulativa, och vi är rent ut sagt hemska individer. Finns inte en enda som kan säga att dom aldrig har svikit någon annan. Det finns ingen som har levt hela sitt liv på det "perfekta" sättet, utan att någonsin köra över någon eller utnyttja någon.

Vi vill ha vissa saker i våra liv. Vi strävar efter makt, pengar, och lycka. Tyvärr ofta i den ordningen. Makt är nog något av det viktigaste i mångas liv. Pengar visar att du har en viss makt, men endast en hypotetisk makt, eller vad man ska kalla det.
För att få makt, måste du börja någonstans, och du har ett stort försprång om du har pengar.
Många tror att pengar och makt automatiskt framkallar lycka. Visst, du kan känna ett visst lyckorus, men inte den långvariga lyckan. Inte den du behöver för att orka stiga upp på morgonen. Inte den lyckan du behöver för att känna dig hundra procent tillfreds med ditt liv.

Vad är då mina mål? Vad är mina drömmar? Vad vill jag att framtiden ska utvisa? Vad vill jag med mitt liv?

Det största jag inte vill är att falla tillbaka i samma gamla mönster. Jag vill inte vara ÅreSanna. Jag vill inte vara den känslokalla personen, som alltid låter mitt eget välbefinnande gå före allas andra. Jag vill inte vara så naiv. Jag vill inte vara så lättmanipulerad. Jag vill inte vara den Sanna. Den självdestruktiva människan jag en gång varit, och som jag tyvärr håller på att bli igen. Eller jag kanske rent av aldrig har slutat vara henne? Jag vill inte. Det livet gör en inte lycklig. Det livet bara äter upp en inifrån, och tillslut är du bara ett tomt skal. Ingen personlighet, ingen själ. Bara en i mängden.

Min största mardröm är att bli som en i mängden. Eller ännu värre. En hatad, avskydd person. Känd för sina dåliga egenskaper. Jag vill inte, jag vill verkligen inte. Jag hymlar inte med mina egenskaper, varken positiva eller negativa. Jag vet att jag har många fina sidor, även sidor man inte ska ha. Jag är inte perfekt. Jag är ingen bra förebild. Jag är inte guds bästa barn. Men jag vet om det. Jag vet. Och jag låtsas inte som om jag vore det heller.

Åh, jag är i en period i mitt liv där jag bara vill fly igen. Jag har gjort bort mig, BIG TIME. Och jag vill inte längre. Jag vill bara lämna allt ännu en gång, och börja om på ny kula igen. Igen och igen och igen.. Faaaan!

Sanna sluta upp med att leva ditt kassa självdestruktiva liv. Det enda du gör är att du förstör dig själv, bit för bit.

Ett tomt skal.

Ni vet att ni älskar mig


Gnäll

Säg vad du vill:

Och du är?
Slippa fylla i allt nästa gång?

Såndär mejladress:

Din blogg, tack:

Gnället i skrift:

Trackback