Den bittra sanningen om Sanna

Nu har jag fått klagomål om valet av ämne här i min blogg. Emma, hon som vet och kan allt om just bloggar har framfört tydliga klagomål över att jag: för det första har dålig uppdatering här, och för det andra, endast bloggar om min karl.

Men Emma. Nu är det så här. Jag är nykär. Jag är inte bara nykär, jag är helt jävla lost i den hära karln. Jag jobbar även ganska mkt. Jag känner också att sömn är värdefullt. Och den lediga tid jag har över, efter jobb, och sömn, och diverse toalettbesök, den tiden vill jag gärna ägna åt något mer meningsfullt än att blogga. Dvs, umgås och pussas med min karl. Jag vill gärna skämma bort honom med min fulla uppmärksamhet, och ge honom all min lediga tid. För han är så himla söt, och han är bara så bra. Så bloggen har kommit lite i skymundan. Men det hoppas jag att du nog förstår, du som också har varit nykär en gång i tiden. Du vet ju hur det är. Och när jag väl bloggar så självklart handlar det om honom. För som jag tidigare sa, mitt liv består av: Karln, Toalettbesök, Jobb och Sömn. Vilket är mest intressant för omvärlden att läsa om? Mina toalettbesök kanske?

Förövrigt ska jag nog bege mig till jobbet strax. Sätta mig där, med en kaffe jävel, ett ton ciggaretter och bara njuta av en liten stund av ensamhet. Ägna mig åt lite eftertanke. Fundera på livets mening. Eller nej, vi vet alla hur detta kommer sluta. Efter två sekunders seriöst funderande så kommer jag att halka in på karlsloken igen. Fundera över hur söt han är, hur mycket jag faktiskt tycker om honom, och räkna minuterna tills jag får pussa på honom igen. Så kommer det att bli mina vänner. Tyvärr.

Ne dags att ta tag i mitt liv.

Och Emma stumpan. När ska vi hitta på Pargrejer? Låter söndag kanske som en dejt? Eller, nja, borde kanske höra med karlsloken först, men han brukar göra som ja säger åt honom. :P

ni vet att ni älskar mig