Den bittra sanningen om Sanna

Just nu är jag inne i en period där det känns som om allting i livet bara suger. Förutom jag då måste tilläggas, då den kontakt jag har med det motsatta könet kan defineras som obefintligt. Yes my friends, det är som ni fruktar, en ny älg är på insprång. Vilket i sig kanske inte är mitt största problem just nu. Men dock ett av de tråkigaste.

För när tom min älskade/hatade vän/Pimp/Sugardaddy Röj säger att jag behöver en pojkvän, då är det illa. Roy som har stöttat mig och hejat på mig när jag har gjort/berättat om alla mina erövringar, han drog med mig ut på krogen varje jävla kväll, och försökte alltid hitta ett poteniellt ligg till mig. När han säger att jag behöver stadga mig. Då är det fanimej dags.

Det närmsta ragg jag har fått den senaste månaden är fulla dryga typer som hänger framför bardisken, och försöker få omkull mej, eller få billigare sprit med kommentarer som:
"Ohlalala, vilken kvinna, vilka former"
"Jag vill inte till den där andra tjejen, jag har ju min drömkvinna här"
"Är jag inte snygg nog för att du ska låta bli att dra mitt kort, du måste se bakom vaxet"

Hallå ja? Va fan är detta?
Vad tror dom ska hända? JAg lovar er. Jag har hört alla dom kommentarerna förut. Kanske inte lika sliskiga, men ändå liknande.. Ser jag billig ut i era ögon eller? Idioter!!

Ne, slut med gnällandet, innan jag förvandlas till det värsta PMS monstret ni någonsin skådat i era små korta patetiska liv.

Jag älskar mitt meningslösa liv, hur är ditt liv?

Ni vet att fan ta er älskar mig