Den bittra sanningen om Sanna

Först å främst. Förlåt  AnnaLisenMichelleMammaFrida osv osv, för att jag helt har låtit bli att berätta att jag i tisdags lämnade Varberg för att åka till Helsingborg och tokdricka öl, mysa på ett fik i solen i tre timmar, föra en massa diskussioner, både vettiga och ovettiga, träffa nytt folk, använda tomteluva mitt i sommaren, bli bitter, börja hata världen, komma fram till att jag ändå inte hatar världen för att jag är för positiv, fundera en massa, få reda på en massa nytt, halvt om halvt röka ihjäl mig, och bara ha en jättetrevlig stund.
Nu vet ni dock om det, så jag hoppas att det inte är hela världen. Men som sagt, förlåt.

Sen förlåt även till JohannaMammaEmmaAnnaLisenMichelleDanStorasyster osv osv, för att jag inte orkar svara i telefon idag. Inte heller ringa till någon, eller knappt svara på sms. Kroppen, huvudet, sinnet är ur balans. Men don´t worry. Jag lever, mår bra (?) och frodas. Iaf, jag är varken död eller döende. Snarare ganska bitter på omvärlden, och mig själv just för tillfället.

Förlåt även till EmmaKheder och alla andra vänner jag diskuterat ett visst ämne med. Jag har gjort både er och mig själv besvikna, har inget, och ingen att skylla på. Det enda jag kan säga är att jag i vissa situationer blir till en väldigt svag liten människa som varken vet ut eller in. Visst jag brukar inte visa mina svagheter, och det gör jag inte i detta fallet heller. Däremot bevisar jag mina svagheter för att jag gör som jag gör.

Sen är för övrigt varenda människa i hela världen idioter. En viktig detalj som jag lärde mig nu. Skönt att få allt svart på vitt, så jag slipper känna mig ensam dom gånger jag själv känner att jag är en stor jävla idiot.

Men skål på det. Dags att göra något relativt vettigt med mitt liv. Vad det är än, vet jag inte, men kommer jag fram til det så lovar jag att berätta för er. Tjoohej